Okej, nu ska saningen fram..

Jag är inte över Johan, å ja det kommer ta ett tag till innan jag är det. Visst om jag skulle se han nu så skulle jag inte klara av det, jag skulle säkert börja grina och bara få värsta paniken. Men när allt det här är över så vill jag okså skunna hitta någon ny, för ja jag vet redan att jag och johan inte kommer hända igen. Så varför ska jag stå och höppas nått som aldrig kommer hända liksaom!?.. Så därför så säger jag ja jag hoppas att jag hittar någon ny i fram tiden men just nu känner jag att jag bara vill läka och gråta och försöka gräpa efter ny tag och gå framat sakta mott ljuset mot det nya. Så Nej jag är inte över han, och en del av mig har börja gå vidare, men andra delen är kvar än. Men jag kommer aldrig ljuga om att jag Älskar han elr att jag har älskat han kanske man ska säga då liksom, jaja till saken jag kommer ALDRIG ångra den tiden vi hade tsm. För du är värkligen en toppen kille. Så jag kommer aldrig för neka det, jag tänker rättare sakt säga stålt ja jag älskar/älskat han! För det göra/gjort jag värkligen.

Ville bara skriva det här, för jag vill komma ut med det här.