Mitt namn är Hanna Maria Sandström,och jag är född 1997 allså gör det mig till fjorton, men jag fyller år den 12 december så jag är 14år.Å  jag bor i västerbotten i en lite ” by” som ligger en bitt utan för Umeå. Det händer typ ingenting i den byn… Som typ ingen visst om fanns till den där mamnen som hade suttit i en bil var hittat en bit utan för sävar . Tills nu har typ inget vetat om det här stället. Ha så tragist allså.

 

Förut hade jag värdens sämsta temprament. Men det blir bättre och bättre faktist. Jag kunde börja på dampa över allt och alla hela tiden för små saker och då fick jag värkligen damp typ. Men nu har jag faktist lungat ner mig rejält sen förut. Det är ju jävligt tur allså! Men från utom det så är jag som en vanligt tonåring som bara försöker ta sig igenom varje dags prövnig på livet. Jag går i skola, är med vänner, pluggar, spelar fotboll och älskar att shoppa!♥ Jag har två äldre bröder var namn är Jonathan och Anton.  Vi alla tre är adopterad. Fast dom två är båda från chille och jag är ifrån sydkorea. Så det är det som är skilnade. Jonathan har även än son vid namn theo och det gör mig till faster också så jag har också snart varit faster i fyra år. Till den här lilla eller stora grabben.

Jag blir lätt nervös när jag ska berätta om en uppgift vi har fått för hela klassen, och att stå där frame och alla glor på en. Då känns det bara som om alla vill att man ska miss lyckas med uppgiften. Så det hatar jag värkligen!…

Jag har diabetes, och svårt för att läsa och skriva. ” minsa inte vad det heter nu igen ^^ ”

Jag är ganske flum av mig när jag är tött eller bara som jag är normal, Jag bara är en sån person. Å det gillar jag helt och enkelt, jag skriker väldigt mycket, utan att tänka på det. Så alla bruka seja men tyst hanna. Men jag kan inte rå för att jag är den jag är allså.

Jag är inte så lång, är bara 152 eller 153. Men det är jag nöjd över i alla fall.  Men kommer nog inte växa nå mycket till. Men allså när det gäler min kropp är jag väl ändå rätt så nöjd, mer nöjd än dom flästa tonåringar är i alla fall.  Jag har inte en pärfäkt kropp, eller vänta vem har det.. Men det jag vill komma till, för det mästa så är jag nöjd med min kropp. Visst ni får tycka och tänla vad f*n ni vill om mig och mitt uteende och min kropp och för sök inte trycka ner mig bara för ni inte tycker om det visset jag gillar. Om ni ska gör det så säg det till mitt ansikte istället!

 

Jag är igentligen från sydkore, vart adopterad. Bara när jag var 4 och en halv månad. Sen dess har jag bott här i sverige, med min familj. Vet ganska mycket om min riktiga mamma, så när jag är beräd och får fara till sydkorea, har jag tänkt leta rätt på henne. För om jag inte gör det nån gång i livet så kommer jag ha ett stort hål, i mitt hjärta som att någontin alltid kommer att saknas.  Å jag är solt över att vara sydkorean, så säg vad fan ni vill. Men det är vad jag är, så stå ut med det eller dra åt helvete. För er orkar jag inte i såna fall. Å om jag får höra nåt rasistist prat eller komentarer ja då kommer jag anmäla er!

 

 

Å om ni bara läser den här bloggen för att komentera massa skit, så kan ni lägga av att läsa den här blogen på en gång!. För jag tänker fan inte ta åt mig ett skit från nån jävel, som inte vågar säga det mitt anskite.

För i såna fall Fuck Off ..

 

Det var typ allt.

 

Här är dagens outfit.

Färgen och lite sånt

Färgen i håret

Efter "med blixt"

Har just ätit och duschat, känns skönt att det är kväll nu. Ha varit en jobbig dag idag, har kliat skit mycket i mina ben. Men det är ju bara bra för dö läker benen ju ^^ Så det är typ ändå bra, med drykt att det kliar. Så nu ska jag bara göra lite läxer och sen bara villa och sen sova. Är faktist skit trött (A)

Mig utan smink och i flättor..

Nu har jag äntligen färgat håret brunt, så nu är jag en brunet ;)

Så här ser du typ utt som choklad brunt typ :D